2012-05-13

De vill oss inte väl!

- De vill oss inte väl. Vi vill värna det svenska, vi vill värna det genuina Sverige. De vill värna mångkulturen. De får gärna finnas, och de får gärna ha sina tåg, men vi ska inte vara där!

Nej så sa hon såklart inte, Annelie Enochson. Det var heteronormen hon ville värna, och hbt-personers rättigheter hon inte ville värna. Men få KDare kan som Enochson visa på det ideologiska sambandet mellan SD och KD. Samtidigt är det väldigt bra att Enochson är tydlig. Tydliga fiender är mycket lättare att hantera än hycklande "vänner". Politiker som själva aldrig driver hbt-frågor, politiker som när det går säger nja snarare än JA, politiker som aldrig öppet är emot hbt-rättigheter men som gärna förhalar frågorna och säger att det inte finns tid eller resurser till dem just nu, de bör kanske inte ses som vänner av hbt-rörelsen.

Och hur ska vi se på dem som verkligen driver hbt-frågor, som gjort det många år och som tidigare utmärkt sig och är respekterade och uppskattade allierade, men som plötslig sviker? Det är det som händer just nu i frågan om tvångssteriliseringarna. Ett stort antal borgerliga ledamöter som utmärkt sig i hbt-frågor verkar hittills signalera att de tänker låta staten fortsätta med den vidriga hanteringen med tvångssteriliseringar ett år till. Trots att det bryter mot de mänskliga rättigheterna, trots att det kommer innebära ett års ytterligare helvete för alla de som lever med ID-handlingar och socialt kön som inte matchar och trots att det kommer innebära fler tvångssteriliserade människor!

Kan man anses vara hbt-vänlig som politiker om man är beredd att sälja sina vänners mänskliga rättigheter för att blidka KD? Om man anser att ett års ytterligare väntan inte innebär ett allvarligt problem för de som drabbas? Om man kan blunda för att ett års fördröjning innebär en tydlig risk för att ännu fler människor för alla framtid med tvång berövas sina möjligheter att skaffa biologiska barn? Hur tänker de? Och hur ska de under Stockholm Pride kunna se oss i ögonen, och säga att de inte gjorde allt de kunde för att stoppa tvångssteriliseringarna?

Kanske behöver hbt-rörelsen fler av Enochsons sort, för att få upp ögonen ibland och inse att i politik är det handling som räknas. Det är tyvärr mycket svårt att nu se Folkpartiets vallöften om att avskaffa tvångssteriliseringarna som något annat än rent röstfiske och fagert tal.