2011-02-24

Hets, hatbrott och transpersoner - regeringspartiernas respons, M

I början av februari debatterades frågan om att inkludera transpersoner i skyddet mot hets och straffskärpningsregeln i kammaren. Jag kommenterade då regeringspartiernas hyckleri mot transpersoner, eftersom de i valrörelsen ville inkludera oss, men nu har valt att inte göra det. Den 22 februari kommenterade moderater och folkpartister det hela i en debttartikel som jag också kommenterat. Igår kom både Börje Vestlunds och RFSL/RFSL Ungdoms reaktioner. En artikel från KIM och FPE-S är på väg.

Jag har frågat ledmöterna från allianspartierna som deltog i debatten, om hur de tänkte. Jag tyckte nämligen inte argumenten höll, och att det på sina håll var ganska luddigt och okunnigt resonerat. Nu publicerar jag både frågor och svar, från varje ledamot, så får var och en själv bilda sig en uppfattning om hur Allianspartierna agerat i frågan. Först ut är Moderaternas Patrick Reslow.

Kristdemokraternas svar, Centerpartiets svar och Folkpartiets svar

********
from Lukas Romson
till patrick.reslow@riksdagen.se
datum 10 februari 2011 22:09
ämne Angående straffrättsdebatten - inkludering av transpersoner BrB kap.16 § 8 och BrB kap. 29 § 2 p.7

Hej Patrick!

Jag noterade din insats i straffrättsdebatten. Du berörde ju inte direkt frågorna om att inkludera transpersoner i hetslagstiftningen och straffskärpningsregeln, men jag är intresserad av hur du och Moderaterna tänkte i frågorna.

Du sa: "Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås, inte för att det inte skulle vara viktiga och intressanta frågor som lyfts fram, utan främst för att gällande regelverk redan är ändamålsenligt eller att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete på de berörda områdena."
Jag uppfattar detta som att du menade att detta var motiveringen till att avslå även motionerna om att inkludera transpersoner i hetslagstiftningen och straffskärpningsregeln.

Det finns inte något ändamålsenligt gällande regelverk vad gäller hets mot transpersoner. Vi har inga bestämmelser som kan åberopas om någon hetsar mot transpersoner. Uppräkningen i BrB kap.16 § 8 är uttömmande, den kan inte anses omfatta transpersoner.

Med tanke på att KU redan 2001/2002 uttalade att straffskärpningsregeln kan användas vid hatbrott mot transpersoner men vi ännu inte har några prejudikat menar jag att det inte går att säga att vi har ett ändamålsenligt regelverk där heller, men det kan man givetvis ha delade meningar om. Jag anser att vi har samma situation vad gäller hatbrott mot transpersoner som vi hade gällande hatbrott mot homo- och bisexuellaföre 2003, där de i teorin omfattades men straffskärpningsregeln aldrig användes före lagändringen.

Mot den här bakgrunden, ditt yttrande och att Moderaterna till föreningen KIM innan valet meddelade att man ansåg att transpersoner ska inkluderas i hetslagstiftningen och i straffskärpningsregeln undrar jag nu;

Pågår det något utrednings- eller beredningsarbete som behandlar möjligheten att inkludera könsidentitet/könsuttryck i BrB kap. 16 § 8?
Pågår det något utredning- eller beredningsarbete som behandlar möjligheten att uttryckligen skriva in könsidentitet/könsuttryck i BrB kap. 29 § 2 p.7 ? Behandlar exempelvis Påföljdsutredningen detta?
Hur tänkte du kring de två frågorna när du avgav ditt yttrande?
Hur resoneerade partiet när man röstade emot att inkludera transpersoner i hetslagstiftningen?
Hur resonerade partiet när man röstade emot att inkludera transpersoner i straffskärpningsregeln?

Mvh/ Lukas Romson, ordf KIM

Vänligen notera att detta mail, och ditt svar, kan komma att publiceras på internet.
****************

from Patrick Reslow
till lukasromson@gmail.com
datum 16 februari 2011 14:14
ämne Re: Angående straffrättsdebatten - inkludering av transpersoner BrB kap.16 § 8 och BrB kap. 29 § 2 p.7
skickat från riksdagen.se

dölj information 16 feb (8 dagar sedan)

Hej Lukas!

Tack för Ditt mejl! Som svar på dina frågor hänvisar jag till justitieutskottets motivering i frågan, vilken bifogas nedan.

Vänligen,
Patrick Reslow


Ur justitieutskottets betänkande 2010/11: JuU8

Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 januari 2003, utvidgades
bestämmelsen om hets mot folkgrupp till att avse även hets med anspelning
på sexuell läggning. I ärendet, som avsåg bl.a. ändringar i tryckfrihetsförordningen,
avgav justitieutskottet ett yttrande till konstitutionsutskottet i
de delar som avsåg hets mot folkgrupp m.m. Justitieutskottet avgav samtidigt
ett betänkande till kammaren om brottet övergrepp i rättssak m.m.
(prop. 2001/02:59, yttr. 2001/02:JuU4y, bet. 2001/02:JuU12, rskr. 2001/02:
164, rskr. 2002/03:8, SFS 2002:800).

I samband med lagändringen uttalade sig justitieutskottet om huruvida
även anspelning på sexuell identitet skulle omfattas av bestämmelsen.
Utskottet framhöll att man inte ifrågasatte att enskilda transpersoner ofta
drabbas av hot, våld och andra kränkningar och att detta naturligtvis inte
var acceptabelt. Enligt utskottet tog bestämmelsen om hets mot folkgrupp
dock inte sikte på denna typ av övergrepp mot enskilda. Sådana gärningar
är kriminaliserade enligt andra bestämmelser. Utskottet ville understryka
att de personer som ingår i beteckningen transpersoner naturligtvis inte är
mindre skyddsvärda än andra. Men även om det skulle förekomma hetspropaganda
mot transpersoner som grupp saknades det enligt utskottet i varje
fall belägg för att detta skulle ha skett på ett sådant sätt att det då skulle
kunna motivera någon ytterligare begränsning av yttrandefriheten. Denna
grupp borde inte vid denna tidpunkt föras in i bestämmelsen om hets mot
folkgrupp. Utskottets ställningstagande innebar att regeringens förslag tillstyrktes.

---

Av 29 kap. 2 § 7 brottsbalken följer att det vid bedömningen av straffvärdet
för ett brott ska ses som en försvårande omständighet om ett motiv
för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan
grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Genom en lagändring den 1 juli 2002 omfattar bestämmelsen uttryckligen
kränkning av en person på grund av hans eller hennes sexuella
läggning (prop. 2001/02:59, bet. 2001/02:KU23, rskr. 2001/02:234, SFS
2002:332). Även enligt stadgandets tidigare lydelse omfattades en persons
sexuella läggning av bestämmelsen genom rekvisitet ”annan liknande
omständighet” (prop. 1993/94:101 s. 22). I samband med lagändringen yttrade
sig justitieutskottet, i likhet med vad som ovan anförts om utvidgningen
av bestämmelsen rörande hets mot folkgrupp, om huruvida även
anspelning på sexuell identitet skulle omfattas av bestämmelsen i 29 kap.
2 § 7 brottsbalken. Utskottet konstaterade att transpersoner, liksom homo-
sexuella, utgör en utsatt grupp i samhället. Det förhållandet att transpersoner
som grupp enligt förslaget inte skulle komma att omfattas av
regleringen av hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken fick inte innebära
att enskilda transpersoner skulle komma att åtnjuta ett sämre skydd
mot hot och trakasserier än personer i andra utsatta grupper. Det var därför
enligt utskottet positivt att det pågick ett omfattande arbete inom
rättsväsendet för att på ett effektivare sätt kunna bemöta brottslighet med
homofobiska inslag m.m. Utskottet konstaterade att situationen för transpersoner
emellertid inte enbart var en fråga som berörde straffrätten utan
sträckte sig över en rad olika områden (yttr. 2001/02:JuU4y s. 3 f.). Konstitutionsutskottet
uttalade bl.a. att straffskärpningsbestämmelsen i 29 kap.
2 § 7 brottsbalken även omfattar kränkningar av individer eller grupper på
grund av omständigheter, hänförliga till individen eller gruppen, som liknar
de omständigheter som specifikt räknas upp i bestämmelsen. Detta
framgår av bestämmelsens mer sammanfattande grund ”annan liknande
omständighet”. Bestämmelsen kan därför tillämpas t.ex. om ett motiv för
brottet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund
av transvestism eller transsexualism eller någon annan sådan omständighet
som kan hänföras till personen eller personerna i gruppen (bet. 2001/02:
KU23 s. 46).

När justitieutskottet behandlade motsvarande motionsyrkanden i betänkande
2009/10:JuU7 (s. 14) i januari 2010 uttryckte utskottet förståelse för
synpunkterna rörande anspelning på sexuell identitet (könsidentitet) men
såg inte någon anledning att föra in en anspelning härpå i bestämmelsen
om hets mot folkgrupp. Vidare noterade utskottet i detta sammanhang att
regeringen i det lagstiftningsärende som föregick den nya diskrimineringslagen
anfört att den avser att återkomma till frågan om en översyn av
bestämmelserna om olaga diskriminering i ett annat sammanhang. Detta
arbete borde enligt utskottet inte föregripas, varför aktuella motioner borde
avslås. Avslutningsvis anförde utskottet att straffskärpningsbestämmelsen i
29 kap. 2 § 7 brottsbalken torde vara tillämplig på situationer där en person
eller en grupp av personer kränks på grund av t.ex. transsexualism.
Aktuella motioner ansågs därför vara tillgodosedda och borde avslås.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har förståelse för synpunkterna rörande anspelning på sexuell
identitet (könsidentitet) och könsuttryck men ser i dagsläget inte anledning
att föra in anspelningar härpå i bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Utskottet anser inte heller att en översyn av hets- eller hatbrottslagstiftningen
är nödvändig för närvarande. Motionerna Ju222 yrkande 1, Ju400
yrkandena 7 och 11, Ju401 yrkande 3 och So493 yrkande 5 i denna del
bör därför avslås.

---------------------------------------------------------------
Patrick Reslow
Riksdagsledamot (M), Malmö
Member of Parliament
Ledamot av justitieutskottet
Suppleant i utbildningsutskottet
08-xxx xx xx
patrick.reslow@riksdagen.se
Riksdagen, 100 12 Stockholm
******************

Etiketter: , , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home