2007-11-28

Johansson och Reepalu har ingen verklighetsförankring!

Ilmar Reepalu och Göran Johansson har uttalat sig om Sveriges flyktingmottagning på ett sätt som känns hårresande. Dels på grund av den okunnighet om rättssystemet de, trots att de är ledande politiker, uppvisar. Och dels på grund av deras totala avsaknad av kunskap om hur situationen i vissa av världens oroshärdar ser ut.

Jag är nämndeman i migrationsdomstolen och jag kan försäkra herrar Reepalu och Johansson om att Sverige tillämpar Dublinförordningen. Dock inte på det rättsvidriga sätt de föreslår, utan genom normalt förfarande. Alla har rätt till individuell prövning och kollektiva utvisningar är fullständigt otänkbart.

Ilmar Reepalu säger:
"-Jag förstår inte vad bekymret skulle vara att ta sig till EU på ett lagligt sätt. Om jag kommer som flykting, så tar jag mig från ett land och söker asyl i ett annat, jag har mina handlingar med mig och söker asyl. Jag förstår inte varför det här skulle gå via organiserade, kriminella organisationer."
Johansson menar i samma artikel att flyktingar som enligt hans förslag skulle avvisas i massaktioner direkt vid gränsen får "komma tillbaka den vanliga vägen" istället.

Det här är så pinsamt och så obehagligt att jag skäms! Man behöver inte vare sig vara jurist eller sitta i migrationsmål för att begripa att den europeiska flyktingpolitiken i praktiken så gott som stängt dörren för flyktingar att ta sig till Sverige den lagliga vägen. Om det inte handlar om EU-medborgare såklart. Stor rörelsefrihet inom EU, men mycket liten möjlighet att ta sig in i EU, det är vad Schengen lett till. Det är helt enkelt obegripligt hur Reepalu och Johansson kunnat missa detta.

Att betala smugglare, ha falska eller inga handlingar och därigenom ta sig in i ett land illegalt, det må anses moraliskt förkastligt av vissa. Men vi är förhoppningsvis många socialdemokrater som anser att det är förståeligt om man flyr undan religös förföljelse, inbördeskrig och hot om våldtäkter, tvångsvärvning, tvångsgiften och könsstympning. Att lagens regler inte alltid kan ge dem som uppger sig känna välgrundad fruktan för livet upphållstillstånd får aldrig innebära att vi trampar på dem som redan ligger, och utmålar desperata, lidande människor som moraliskt förkastliga.

Johansson och Reepalu glömmer fullständigt respekten för invidens människovärde när de ondgör sig över de strukturella problem som kombinationen invandring och ett mottagarlands dåliga anpassningsförmåga ibland skapar. Och de missar fullständigt målet när de vill komma åt människosmugglare genom att göra precis samma sak som smugglarna, betrakta flyktingar som varor som enkelt kan "avbeställas" vid gränsen.

Fler partikollegor har tack och lov tagit avstånd, inte bara Mona Sahlin. Mest lysande är Per Virtén på Dagens Arena.. Han har alldeles rätt. Vill vi verkligen motarbeta människosmuggligen är legala flyktvägar enda vägen.

Etiketter: , , , , , , ,

2007-11-25

Hatbrott tillåtet?

Igår högtidlighölls Transgender Day of Remembrance för första gången i Sverige, arrangerat av Sveriges Förenade Gaystudenter. Dagen högtidlighålls på många håll i världen, oftast den 19 november, i åminnelse av Rita Hester, som mördades 1998. Rita mördades, som öppen transkvinna, på grund av sin identitet. Man fann henne med hjärtstillestånd och ett stort antal knivhugg i hennes lägenhet, den 28de november. Hon dog på väg till sjukhuset. Mordet är fortfarande olöst.

Andra förfärliga exempel är morden på Brandon Teena -93 (som senare filmatiserades som Boys don´t Cry) och mordet på Gisberta i februari 2006. Brandon, kvinna-till-man-transperson, våldtogs av sina tidigare vänner på juldagen i Falls City och sköts på nyårsdagen till döds i hemmet hos den vän han sökt skydd hos, efter att ha polisanmält våldtäkten. Syftet med mordet var att förhindra att förövarna skulle dömas för våldtäkten. Gisberta, en ung transsexuell, hemlös och HIV-positiv kvinna, misshandlades under flera dagar av en grupp pojkar i åldern 10 -16 år, som bodde på det närliggande barnhemmet. De brände henne med cigaretter, slog henne med stenar och stack upp pinnar i hennes anus. Till slut slängde de henne i en vattenfylld grop för att dölja brottet. Där drunknade hon.

Hatbrott mot transpersoner begås sannolikt i alla länder, och tar sig alla former. Vi är många som i Sverige kan berätta om hur vänner och bekanta blivit hotade, misshandlade, trakasserade och diskriminierade, enbart för att de är transpersoner. Men, eftersom det inte finns någon statistik eller ens någon forskning kring hatbrott mot transpersoner så märks de inte. Faktum är att brott begångna på grund av hat mot transpersoner inte ens uttryckligen är hatbrott. Könsidentitet nämns nämligen inte i den straffskärpningsregel som säger att det ska rendera hårdare straff om brottet begås på grund av hat.

Initiativ har tagits för att utbilda polisen i HBT-kompetens, såväl som i hatbrottsproblematik. Det är utmärkt, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar, och vissa kunskaper tydligen inte gått hela vägen fram ännu.

Men, när vi väl börjar få bra polisutredningar, där det verkligen går till åtal om någon blivit grovt misshandlad, eller telefontrakasserad enbart på grund av sin identiet, då kommer nästa bekymmer. För rättsväsendet har ännu inte lika mycket utbildning och vad gäller transpersoner blir det extra svårt. Att försöka påvisa ett hatbrott mot en transperson genom att använda "gummibestämmelsen" i hatbrottsparagrafen, den som säger att det kan vara ett hatbrott också om motivet är att "kränka ...en annan sådan grupp av personer" "på grund av...annan liknande
omständighet" (BrB 29:2 p 7), det blir förmodligen mycket svårt. Det behövs en tydlig regel, som visar att hatbrott mot transpersoner är lika mycket hatbrott som mot muslimer, homosexuella eller mörkhyade.

Vi socialdemokrater måste arbeta för att införa könsidentitet i straffskärpningsregeln i brottsbalken!
Vi måste hjälpa till att initiera forskning om hatbrott mot transpersoner!
Vi måste arbeta för att utbilda både polis och rättsväsende i frågorna!
Vi måste se till att Brå åläggs att föra statistik även över hatbrott begågna mot transpersoner.

Och vi måste göra det innan vi har en svensk Rita, Brandon eller Gisberta.

Etiketter: , , , , ,

2007-11-21

HBT-engagemang prisas inom försvaret

Igår mottog Krister Fahlstedt Robert Holmgrens minnespris, i samband med Värnpliktskongressen 2007. Han fick priset för sina mångåriga insatser i HBT-frågor inom försvaret.

Fahlstedt har dels startat föreningen HoF, ( Homo- och bisexuella och transpersoner inom Försvaret, ni vet, de där som går i kamoflagekläder och ibland till och med bandvagnar i Prideparaden) men också varit försvarets ansvarige för Equalprojekten Normgivande Mångfald och Fritt Fram.

Krister är väl värd priset, han har, tillsammmans med flera andra såklart, gjort ett fantastiskt jobb med att förändra attityder inom en tidigare ganska konservativ organisation. Jag kan bara säga GRATTIS och önska lycka till även framöver.

Samtidigt måste vi komma ihåg att det finns mycket kvar att göra, och att varken Krister Fahlstedt, HoF eller Fritt Fram ensamma har ansvar för att påverka. Värnpliktsrådets rapport "Ordervägrar Försvarsmakten" visar att var fjärde värnpliktig känner att det är mindre accepterat att vara öppet homo-, bisexuell eller transperson, inom försvaret. Det måste vi ändra på, tillsammans.

Etiketter: , , , , , ,

2007-11-19

Manligt att ta sig ton?

Jag läste en artikel idag (SvD, skriven av Lina Kalmteg, tyvärr ej på webben) om rockbiografier. Det är tydligen höstens trend på förlagen, och de behandlar uteslutande manliga svenska musiker. En av redaktörerna, ansv. för Kent-biografin, ger en briljant förklaring, så lysande stupid att jag inte kan avhålla mig från att citera den.
"- Det är svårt att hitta kvinnliga svenska artister som har en så lång karriär bakom sig att det går att göra en bok om dem och som dessutom har en så stor publlik att det är ekonomiskt försvarbart." Detta sagt av Håkan Steen, SonicMagazine.

Det känns onekligen som om det är enbart musiker av Ulf Lundells-stuk som Håkan Steen kan tro duger till att skriva säljbara biografier om. Som om andra genrer omöjligt kan generera samma stora idol-intresse och därför blir helt osäljbara. Eller som om stora kvinnliga musiker inte är "riktiga musiker" just för att de inte är manliga rockmusiker. För en "riktig rockmusiker" är per definiton man.

Att vi har kvinnliga musiker av stora mått konstaterar Karin Magnusson, red. P1 kulturfredag, redan i artikeln. Hon räknar upp några snabba exempel; Carola, Agnetha Fältskog, Lill Lindfors och Anni-Frid Lyngstad. Själv kom jag omedelbart att tänka på både Marie Fredriksson och Eva Dahlgren. Ingen av dem är mindre rockiga än Per Gessle och båda har längre karriär än Steens favoritband Kent.

Håkans Steens och andra manliga musikjournalisters fixering vid manliga musiker är helt enkelt ett klassiskt utslag av den gamla vanliga könsmaktsordningen. Precis som det är det när manliga sportjournalister väljer att visa herridrott, och prata om herridrott på ett sätt som antyder att det är detta som är all idrott som finns. För det heter givetvis fotboll och damfotboll, hockey respektive damhockey, i de allra flesta sportreferat. Fortfarande, år 2007. Möjligen kan de nämna damidrotten, inte sällan då i lätt förklenande och nedsättande ordalag.

Hur musik- och sportjournalister beskriver sin verklighet kan givetvis staten aldrig bestämma över. Men, vi kan se till att det är enbart journalisten egen vilja att blunda som gör att han inte ser de kvinnliga musikerna och idrottsutövarna. Vi kan kräva att anslag till ungdomskultur ges med ett tydligt genusperspektiv för ögonen, så idrotter som har många flickor bland utövarna får lika stort stöd per utövare som de som domineras av pojkar. Och så att de klubbar som har jämställdhetspolicys får en bonus för det. Vi kan kräva att särskilda pengar till kommunala ungdomssatsnignar bara betalas ut om kommunen kan visa att de ska satsa lika mycket på aktiviteter som lockar tjejer som på aktiviteter som lockar killar. Vi kan sträva efter att återupprätta den kommunala musikskolan, och anlägga ett genusperspektiv på det jobbet också.

Vi skulle till och med kunna initiera bildandet av en ny TV-kanal, enbart fokuserad på damidrott. Eller kanske på all den idrott som inte får synas i den normativa sportjournalistiken; damidrotten, handikappidrotten, gayidrotten och idrott som utövas i länder med många emigrerade medborgare boende i Sverige. Om SVT skulle satsa på det är jag övertygad om att det skulle bli en veritabel framgångssaga, tittarmässigt. Det är trots allt en minoritet av befolkningen som tillhör normen vita, etniskt svenska, medelålders, icke-funktionhindrade, heterosexuella män. Vi andra är i majoritet, och vi gillar även annan idrott än svensk herrfotboll och svensk herrhockey.

Tillägg, 1/1,: Artikeln finns sedan en tid tillbaka på SvDs webplats.

Etiketter: , , , , , , ,

2007-11-18

Loggbok, om blogglänkar

En bekant undrade hur jag valt ut de bloggar och andra hemsidor jag länkar till. Tanken är enkel, det ska vara något som jag tror är intressant och viktigt för mina läsare. Att det då blir sånt jag själv finner tänkvärt och intressant kanske är ofrånkomligt, bloggande är en rätt egocentrerad sysselsättning. Den här principen gör också att jag aldrig, varken på bloggen eller på min hemsida tillåter slumpmässig reklam. Jag skriver inte, eller driver hemsidan, för att tjäna pengar. Jag skriver för att jag har ett budskap, och det hjälps inte fram av allsköns reklambudskap som stör läsuplevelsen. Betalda annonser för något som jag tycker är bra är en helt annan sak, då kan det ligga i läsarnas intresse också.

Vad gäller partikollegornas bloggar tillämpar jag ett försök till mångfaldspolicy, det ska synas att vi är ett parti för både kvinnor och män, både ung och gammal , för folk med alla etniciteter och sexuella läggningar. Position i partiet är mindre intressant än vad folk verkligen skriver, det är åsikterna och "tänket" som är viktigt. Och så borde det egentligen vara inom partiet också, men vi brister där, precis som alla andra partier.

Tips om andra politiska bloggar kräver inte, precis som S-bloggarna, att jag alltid delar deras åsikter. Det gör jag inte, bara ibland. Men, jag finner i allmänhet deras inlägg tänkvärda och intressanta, väl värda att fundera över.

Ett sista krav är att det ska vara läsbara och aktiva bloggar. Röriga bakgrunder, de som inte går att läsa i Firefox eller inte uppdaterats sen augusti går oftast bort. Nu har jag lagt till lite tips på alternativa nyheter också, för den som inte vill nöja sig med den slätstrukna mittfåran av tidningar. FiB fick också en länk, sedan det visat sig att de ändå inte, trots Myrdals koppling till tidningen och hans famösa uttalande ändå inte fastnat i forntiden.

Min förhoppning är att mina läsare finner lika stort intresse i de jag länkar till som jag själv. Och när man tröttnat på politiken kopplar av med de mer underhållande eller djupare sidorna, för ett samhälle utan kultur är ett samhälle utan kunskap om det som är allra viktigast, nämligen vad det innebär att vara människa.

Etiketter: , , , , , ,

Loggbok, bloggare - vår tids gycklare. Lite julklappstips.

Sent uppstigen efter en bra fest ihop med folk i märkliga kläder orkar man inte med några tyngre politiska nyheter. Alltså bläddrade jag mest förstrött i söndagstidningen, men läste dest intensivare texten på mjölkpaketet, när jag drack teet till min söndagsbrunch idag. Där kunde jag lära mig, eller snarare påminnas om, att lärlingarna och gycklarna var en viktig del av medeltidens nyhetsförmedling. I en tid där det inte fanns internet, telefon, radio eller telegraf bestod informationsflödet av fysiska dokument, inte sällan förmedlade av människor i statens/kungens eller kyrkans tjänst. Undantaget var den information som förmedlades av de vandrade gesällerna och lekarna, gycklarna. De förmedlade nyheter från de platser de besökt sen sist, när de vandrade runt för att söka jobb. Och som de inte var i överhetens tjänst måste de rimligen ha inneburit en viktig motvikt.

Idag har internet inneburit att allt fler kan sprida information, och söka information, på sina egna villkor. Utan att vara beroende av starka finaniärer eller högt uppsatta maktpersoner kan gräsrotsrörelser sprida sitt budskap, uppmärksamma andra på något viktigt och på så vis bidra till demokratin. Både via hemsidor och via bloggar. De enskilda bloggarana har blivit lite av moderna gycklare, man sprider nyheter direkt från sin egen horisont, utan någon överhets granskning. Det är ofta uppfriskande och intressant, ibland radikalt och nytänkande. Samtidigt finns det också en risk, för precis som med medeltidens gycklare är det ju inte så att allt som bloggare skriver är sant, eller ens rimligt. Det som verkar upprörande eller nytänkande kan lika gärna vara falskt eller rena dumheter. Å andra sidan, Aftonbladet har ju just visat att detta gäller även media. Källkritik är alltid viktigt, men med viss sund källkritisk inställning är bloggosfären ett bra komplement till andra nyheter. Och internet som sådant är en fantastisk tillgång för de som vill avslöja makthavare eller be om hjälp för att motverka folkmord, svält och epedemier. Så länge folk får tillgång till det, och regimen inte som i Kina eller Burma begränsar tillgången.

Därför är initiativet att skapa en dator till världens barn är så häftigt. En billig dator, som drivs med solljus, och som ska kunna bidra till mängder med fattiga barns utbildning och möjlighet att påverka. Det är en fin julsaga, jag hoppas den blir sann. Alla kan hjälpa till genom att skänka pengar till projektet. Gör det, ge en julklapp till dem som verkligen behöver den i år, och skippa den där nya datorn. Eller köp den från rätt ställe, och bidra till att minska jorderosionen runt Victoriasjön. LG Electronics skänker pengar till VI-skogen, ett träd per såld skärm! Annars kan du bidra själv direkt, kör bara VI-skogs-julkort i år!

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

2007-11-16

Löjligt och vilseledande inlägg från KDUs Charlie Weimers

Det märks att Kd börjar känna sig trängd i sina försök att "rädda" äktenskapet som ett heligt förbund mellan två barnalstrande individer av motsatt kön. Det mest aktuella exemplet är Charlie Weimers desperata krönika på politikerbloggen. Argumenteringen verkar mest gå ut på att termen äktenskap rent språkligt inte kan omfatta samkönade par och att barn bara kan tillkomma i heterosexuella kärnfamiljer, eller i all fall bara må riktigt bra där. Den typen av argument förtjänar knappast något bemötanden, de faller på sin egen orimlighet.

Men, mer intressant är att Weimers kallar HBT-rörelsen för "en aggressiv och högljudd lobby som föredrar att försöka smutskasta och tysta sina motståndare framför att presentera rationella argument". Denna tanke, att HBT-rörelsen inte är legitim utan driver en slags konspiration, med dolda och illasinnade syften som sträcker sig långt utanför att "bara" vilja få samma rättigheter som andra människor, den härrör från den kristna högern. Den rörelsen vill inte se att HBT-rörelsen kan ha fullt legitima krav på rättvisa och att man, i lika stor utsträckning som bibeltrogna kristna, driver samtliga frågor helt öppet. För den kristna högern är HBT-rörelsens aktörer kanske alla att likställa med trettiotalets nidbilder av den konspirerande juden, vi vill ta över världen och vi har infiltrerat media och riksdag.

Bilden är givetvis absurd, men ändå accepterad av väldigt många kristna inom frikyrkan. Och tydligen även inom KDU. Charlie Weimers väljer dessutom att helt bortse från de partianknutna HBT-nätverken, organisationer som knappast ens KDU kan anses vara mer oseriösa än de själva.

Vilka är då den kristna högern, och vilka är deras ideologer? De samfund och nätverk som idag kan sägas vara "bibeltrogna", det vill säga bokstavstroende, fundamentalistiska kristna, är såna som Pingströrelsen, Frälsningsarmén, Evangeliska Frikyrkan, Trosrörelsen och Svenska Alliansmissionen. De ingår alla i SEA, den organisation som framför andra driver det högerkristna motståndet mot lika rättigheter för HBT-personer, åtminstone öppet.( Till detta kommer sannolikt även delar av katolska kyrkans och de ortodoxa kyrkornas medlemmar. De kan sägas vara bibeltrogna men har inte samma aggressiva retorik och öppna avståndstagande i HBT-frågor, och brukar i de sammanhangen inte räknas in i den kristna högern.)

Av sveriges samlande kristenhet utgör alltså den kristna frikyrkohögern en mycket liten andel, även bland frikyrkorna. Varken Katolska kyrkan, de ortodoxa samfunden, Svenska Missionskyrkan, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Svenska Baptistsamfundet eller Metodistkyrkan i Sverige har agerat på samma sätt som SEA och enstaka högerkristna aktörer. De har vida fler medlemmar och utgör den överväldigande majoriteten av sveriges frikyrkliga. Till detta kommer också alla aktiva inom Svenska Kyrkan, Sveriges största kristna samfund. Ändå är det just de högerkristna som framförallt syns och hörs när "kristna" uttalar sig i HBT-frågor.

Den kristna högerns ledande ideologer i HBT-frågor går att finna inom Trosrörelsen, och sprids framför allt via Världen Idag. Tidningen har sedan många år utmålat HBT-rörelsen som en maffialikanande verksamhet som angriper kristna och vars målmedvetna strategi är att nästla sig in i politiska partier och statsförvaltningen. Tidningen driver också oupphörligen tesen att homosexualitet, HBT-rörelse och pedofil är intimt sammankopplade. Det är alltså en mycket grumlig soppa som den kristna högern hämtar sina argument i HBT-frågor ifrån.

Det blir ännu mer uppseendeväckande att man hämtar sina argument just från Trosrörelsen, när man tittar på medlemsantal och konstaterar att Trosrörelsen, med Livets Ord som "motor", inte samlar mer än 5.000 -10.000 medlemmar.

En mycket liten grupp bland de HBT-ovänliga bibeltrogna kristna, som i sin tur är en mycket liten grupp av Sveriges samlade kristenhet, fungerar alltså som uttolkare av vad Sveriges kristna tycker i HBT-frågor. Åtminstone i media. Och Charlie Weimers går på retoriken, och tror att HBT-rörelsen är en "en aggressiv och högljudd lobbygrupp". När det i själva verket är just den lilla klicken bibeltrogna kristna som tillskansat sig orimligt mycket utrymme i debatten.

Så mitt råd till Charlie är att han börjar granska sina källor innan han funderar över vem som kan sägas vara "aggressiv". Det är trots allt inte HBT-rörelsen som kastar sten på fotografer eller demonstrerar ihop med nynazister.

Etiketter: , , , , , , ,

2007-11-06

Loggbok - Gästspel i Uppsala

Igår blev det sent, det blev mycket och intressant eftersnack med några åhörare vid den föreläsning jag höll för studenterna vid sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala Universitet. Det var ett trettiotal åhörare, inklusive en del lärare. Det var den nybildade hbt-föreningen Uppsala sjuksköterskestudenter (HBTuss) som anordnade, och de kommer ha fler föreläsningar på tema heteronormativitet. Inte så illa pinkat av en helt ny förening!

Det var en engagerad publik så när jag, i vanlig ordning en smula försenat, väl avslutade blev vi kvar och pratade om problemet med att varken sexologi, normativitet eller könsmaktsordning är självklara kursämnen, inte ens på vårdprogrammen. Nanna Bing, barnmorska och nybliven kunskapsföretagare, berättade hur svårt det är att verkligen få komma ut och dela med sig av sin kunskap, och jag kunde bara instämma. Och ändå inser nog både kommuner, företag, högskolor och gymnasier att kompetensutveckling inom mångfaldsområdet omfattar mer än att lite pliktskyldigt informaera om att muslimer inte firar jul.

Gerd Rönndahl var där och lyssnade också och vi bytte några ord, bland annat om behovet av en till undersökning som hennes, fast om transpersoner. Jag måste se till att få tid och sätta mig ned och läsa både hennes avhandling, och Signe Bremers forskning.

Nästa anhalt med föreläsning är 24 november, på RFSL Stockholms Transtemadag. Då blir det information anpassad för transpersoner själva, om vilka rättigheter de har på diskrimineringsområdet och hur de kan agera för att ta tillvara de rättigheterna. Men det ger säkert något även för de som vill lära sig mer om transdiskriminering generellt, så tveka inte för att du inte råkar höra till "familjen"! Välkomna, både nya och gamla vänner!

Etiketter: , , , , , , , ,